Äntligen!
Idag tänkte jag på en grej;
När man går på bussen och den känns lite halvfull, är det som att spela tetris, men måste tänka snabbt, det finns ett helt ok hål, där biten nästan passar, men chansar man och kör vidare kanske man hamnar i mitten och det blir pannkaka av det hela. Man ser en helt ok plats längst fram, men av någon anledning gillar man inte att sitta långt fram i bussen, så man går längde bak, och än en gång chansar. Missar man (det finns ingen bra plats eller någon jävel har sin 50kg träningsväska på platsen så hamnar man i mitten. Så folk; det gäller att vara snabb när man spelar tetris och när man väljer plats på bussen!
Jag är fortfarande dunderförkyld och folk bara skrattar såfort jag öppnar käften.
I lördags vaknade jag somsagt hos Tove, sen åkte jag hem och duschade osv, kände att det behövdes! Sen åkte jag och min käre vän Erik till Allianshallen en sväng. Sen var Viktor hos mig på kvällen, vi kollade på saltkråkan folket, min favoritfilm! I söndags låg jag hemma och kramades med min feber, (öh)! och på natten hände detta;
Jag hallucinerade, hela natten, gjorde konstiga saker men värst av allt; kunde verkligen inte sova mer än en kvart i taget. Jag kom på mig själv att sitta och sjunga Karlsson på taket låten för min katt som antagligen tyckte jag var helt dum i huvet. Och varje gång jag stängde ögonen var jag med i Sims spelet, sjukt jobbigt! Sen efter ett tag gick jag runt i lägenheter och lallade typ, och innan jag vet ordet av står jag och tittar ut genom fönstret på ingentingt som ett miffo. Sen gick jag och hämtade posten och började läsa den.. Var vaken mellan 2 och 5.30 sen somnade jag tror jag, och vaknade sen av att vara sjuuuukt svettig, min tröja var äckligt tung av allt svett! ÅÅÅH äckel.. Jag är äcklig, förlåt! Sen knallade jag till skolan etyer allt detta? Sick..
Sen var jag på innebandymöte igårkväll, sov utan att bli störd av någon som helst sjukhet, superbién!
Nu ska jag leka lite med min katt, hon håller på att riva ner gardinerna här hemma, helt sjukt vad hon springer runt och förstör allt!!
Det är så sjukt jobbigt, sådär så man bara vill grina hela tiden, som en 5årig barnrumpa som inte får den Barbiedocken hon vill ha. Det är jag! Fast jag grinar inte, jag bara är.. Jag bara accepterar och ler, jag är fan inte glad varför ska jag le? Det är bland det jobbigaste jag varit med om. Jag kunde ju ha fått det jag ville, men jag fjantade mig, jag tvekade, iofs med viss anledning. Antar att jag är sur på mig själv också..
deppa inte ner er nu folket! hejs..