Josefine

..har jag nog aldrig förr bloggat på så kort tidsperiod. Fast i träsket, som man brukar kalla det.. I och för dig är det mer så att jag absolut inte kan ta mig ur sängen, mitt rum är en iglo. En spritt språngande iglo. Eller? Kallt som få är det i alla fall. Fast det är något jag inte är säker på, eftersom jag har feber, som nu enligt egna beräkningar (pappa har ingen sån därt feber-termometer?) har överstigit tidigare marginaler! Med andra ord har jag cirkus 38,5graders feberlation, Gud så mysigt, ni kan inte förstå hur mysigt jag har det i min säng. Helt jävla själv! Elsa, namnet som min käre pluttiskatt är stolt ägare till, vill inte ens hänga med mig. Kanske känner hon av att jag är lika het som en ångbastu och absolut inte kan bli rörd, finns risk att man bränner sig.

Såhär på feber-depp-aftonen laddar jag ner tontals med Grey's avsnitt och lyssnar på min älskade Håkan Hellström's nya album. En låt att rekomendera är kärlek är ett brev skickat tusen gånger, kanske för att jag känner igen mig själv, det blir ju lätt sådär då?

På tal om det så under min 5 dagars vistelse i skidbacken har jag hunnit tänkt, rätt så mycket. Den tiden jag inte åkt skidor eller lirat tetris.
Hm, vaken 8.00-22.00, 14h, skidor 4h + tetris 2h =6h sen åt jag vell och sådär. Men typ 4h om dagen har jag i alla fall tänkt. Och tänk om man typ ångrar sig? Kan man bli kind of förlåten då? Och kind of.. Jag vet inte!

Efter träningsverken jag fick från snowboardåkningen i tisdags har jag inte kunnat röra mig förresten. Jag har inte kunnat duscha håret ens en gång, och nu när det går åt det bättre hållet, med kroppen och lalt så kan jag inte duscha pga att jag inte kan gå ur sängen. Vad händer med mina I-landsproblem som nästan övergår till U-landsproblem. Nästan. Tur att kroppen har fått sig en omgång dusch i alla fall!
Visst, jag vet, jag är äcklig. Jag skiter i. Det är synd om mig och jag ska lyssna på Håkan nu. Han förstår mig minsann..

ps. jag saknar min bästavän viktor.. ds.